Spådomskonst



E
ftersom ockultismen uppkommit ur människans sökande efter tillvarons dolda dimensioner, är det naturligt att man inom denna andlighet utvecklat magiska tekniker för att få kunskap om det okända, särskilt om framtiden. Förutom astrologi och tarot har på senare år flera spådomskonster åter kommit i ropet, vilket uttrycker den moderna människans längtan efter svar på de stora livsfrågorna och behov av övernaturlig vägledning.

Här är några olika spådomskonster man kan använda sig av:

Kiromantiken
framställs ibland som en metod att nå en i det närmaste fulländad psykologisk insikt: "När du väl lärt dig tekniken kommer det knappast att finnas någon karaktär som du inte kan kartlägga och ett fåtal sidor av en persons liv som förblir dolda för insyn, eftersom det är möjligt att vinna insikt i känslor och intellekt och att upptäcka den drivande kraften bakom varje individs beteende" Ett problem med kiromantiken är att det saknas ett enhetligt system för hur man skall tolka data. Dessutom har vetenskapliga studier klart visat att man ur en människas händer inte kan utläsa det slag av information som kiromantikerna söker. Forskning har belagt att det kan föreligga samband mellan arvsanlag för sjukdom och utseendet på händernas linjer. Dessa iakttagelser har dock inte bekräftat de relationer mellan handflata och personlighet som kiromantiken förutsätter. Undersökningar har också visat att personer med lång livslinje i handflatan inte har längre medellivslängd än andra människor

Numerologin
förutsätter en korrespondens mellan bokstäver och siffror. Bakom numerologin finns den gamla föreställningen att ett namn döljer information om personens beteenden, karaktär och öde. Genom att dechiffrera talvärden för personnamn och födelsedatum kan annars fördolda fakta om människor avslöjas. Numerologin famställs idag därför som en väg till ökad självinsikt och större förståelse av omgivningen. I likhet med all annan magi bygger numerologin på en holistisk förståelse av kosmos. Alla fenomen i universum hör ihop och genom att avkodifiera nummer kan man blottlägga de dolda sambanden. Att tal kan ha ockult betydelse förklarar en numerolog med att det bakom varje siffra finns någon form av energi, och det är den som värderas och analyseras".

Ett problem med numerologin är att den i likhet med astrologin och kiromantiken reducerar mänskligheten till ett fåtal typer. Liksom de andra spådomsmetoderna tenderar numerologin att hemfalla åt fatalism. Allt är bestämt av ödet/kosmos. Att en person har ett visst namn och födelsedatum är därför ingen tillfällighet. Det är universums krafter som har skapat de talvärden som avgör människans karaktär och öde.

Bruk av kristaller för healing och meditation
är för närvarande mycket populärt i New Age-kretsar. Som bekant kan kristaller också användas till att spå med. När man i vår tid spår med kristaller används såväl kristallkulor som bergskristaller. Teknikerna som används vid kristallskådning varierar: "Ett sätt är att se visioner. Med den metoden, ger kulan oftast intryck av att bli grå-aktig eller molnig. Därefter verkar det som en port öppnar sig eller gardiner förs åt sidan. Sedan ser man visioner. I en annan metod som liknar den första, används kulan som en utgångspunkt som leder till en astral tunnel. Denna tunnel leder till astralplanet på ungefär samma sätt som ett teleskop. Du ser in i tunneln och ser din vision i andra änden.

När du är i trans kan du med viljans hjälp färdas genom tunneln och gå in i din vision och se den i dess helhet. Ytterligare en metod är att se in i kristallkulan och ta emot intryck eller mentala bilder.

Att det är möjligt att spå med kristaller förklaras med att kristaller lagrar kosmisk energi som uppträder på de subtila planen. Innan något händer manifesteras det först som vibrationer på de subtila planen, varför den som kan avläsa information från dessa högre verkligheter också kan förutsäga framtida händelser på det fysiska planet. Detsamma gäller också möjligheten att se tillbaka i tiden.

Jeffery Dahmer Intervju


Massakern på Northern Illinois Underversitet



Skolskjutningen på Northern Illinois Underversitet ägde rum den 14 februari 2008, då Steven Kazmierczak (27år) sköt flera personer på skolan Northern Illinois Underversitet i DeKalb , Illinois som ligger i USA. Han dödade fem stycken och skadade 21 stycken innan begår självmord.

 Steven Kazmierczak

Händelsen inträffade klockan 15:05. Då klev Steven in i en föreläsningssal där de hade oceanografi och därinne fanns det ungefär 120 elever. Han gick upp bakvägen så han kom till scenen i salen, först tittade han omkring sig innan började skjuta. Vittnen har sagt att han såg helt känslokall ut innan han började skjuta omkring sig. (Totalt hade Steven med sig fyra vapen och det var Remington 870 hagelgevär, 9mm glock, 9 mm Sig Sauer och 380 Hi-Point som han hade gömt i ett gitarrfodral och han hade också med sig en kniv.)När skolskjutingen pågick så blev det kaos som många förstår, Steven hade också låst några dörrar i salen. Så några elever som inte kunde fly direkt fick gömma sig under sina platser. Samt några passade på att fly medans Steven laddade om vapnet. 

Och de elver/lärare som kunde fly direkt sprang till olika klassrum och låste in sig medans de ringde efter hjälp.
Strax innan polisen kom så tog Steven självmord, då hade han dödat fem elever och skadat tjugoen elever. Det tog ett tag innan polisen kunde komma in och att ambulansmännen kunde komma in till de skadade, men klockan fyra rappoterade polisen att allt var över.

Gärningsmannens motiv är ett mysterium än idag. Man har varken hittat några brev eller något bevis på varför Steven gjorde det han gjorde. Och det fanns inte heller några varningsflaggor, men Steven tog tydligen mediciner. Och innan skolskjutningen hade han tydligen inte tagit sina mediciner på några veckor. Och detta ska ha gjort att hans beteende ändrades. Några timmar innan skjutningen ska han ha ringt sin flickvän Jessica Baty och sagt att hon aldrig skulle glömma honom.

Offren

Catalina Garcia 20 år

Julianna Gehant 32 år

Ryanne Mace 19 år

Daniel Parmenter 20 år

Gayle Dubowski 20 år


Snowtown morden


Robert, John & Mark (tyvärr finns det ingen bild på James då det är förbjudet att publicera bilder på honom).

John Bunting och Robert Joe Wagner och James Vlassakis och Mark Haydon är australienska seriemördare som är kända för de så kallade Snowtown morden, då de mördade elva personer, men polisen misstänker att det kan röra sig om ett till offer. John och Robert och James torterade och ströp oftast deras offer, vittnen har också sagt att de hade ätit av sina offer. "Gänget" brukade hämta ut sina offers socialbidragscheckar för skojs skull, har de berättat.

Då de greps hade polisen funnit åtta styckade människokroppar i tunnor gömda i ett övergivet bankvalv i byn Snowtown i södra Australien. Motiven till morden var deras hat mot homosexuella och pedofiler. John dömdes för tolv mord medans Robert dömdes för tio mord och James dömdes för fyra mord. John och Robert och James fick fick livstids fängelse utan någon chans till frigiving. Medans Mark som inte dödade någon men dömdes för medhjäp fick tjugofem år.

   

Det finns en film om händelserna och filmen heter Snowtown.

Deras offer:
Clinton Trezie - 22 år

Ray Davies - 26 år

Michael Gardiner - 19 år 

Barry Lane - 42 år

Thomas Trevilyan - 18 år

Gavin Porter - 29 år

Troy Youde - 21 år

Frederick Brooks - 18 år

Gary O`dwyer - 29 år

Elizabeth Haydon - 37 år

David Johnson - 24 år

 Susanne Allen - 47 år




Hittade några foton på offrerna. Tyvärr fanns det inte bild på ett offer.

     
    

Filmtips 82

Whatever happened to baby jane är en skräckfilm från 1962.

Handling:
De två systrarna Jane, en före detta barnstjärna, och Blanche, en före detta Hollywoodstjärna, har under en lång tid levt i ett märkligt förhållande till varandra. Blanche är förlamad efter en bilolycka och är helt beroende av Jane. På ett raffinerat sätt visar Jane sitt glödande hat mot den värnlösa Blanche, som känner en isande skräck för vad hennes syster kan ta sig till.


Symbolspråk

Spöken och andar kan använda symbolspråk och uppfattas som en "veta inom, "eller till och utnyttja den fysiska miljön för att försöka få vår uppmärksamhet. Några av skälen för kommunikation från de döda skulle kunna vara att låta en veta att de är Okej, kanske för att varna en fara, kanske för att erbjuda en stunds riktning och vägledning för en situation som är av intresse, eller kanske helt enkelt säga, "Hej." Här är några exempel på vad en kan uppleva som kommunikation från de döda:

Man kan se dem (som en slags uppenbarelse).

Man kan höra dem.

Man kan känna olika slags dofter, kan tex vara parfym, röklukt osv.

Ta emot gåvor som man kan vet vart de kommer ifrån.

Känna en närvaro som frossbrytningar eller gåshud.

Känna visioner eller drömmar om den avlidne.

Känna eller se elektriska störningar såsom lampor blinkande, telefoner ringer
utan anledning osv.

Se avtryck på möbler eller i sängen som om någon sitter där.

Se fotografiska anomalier - himlakroppar, ektoplasma och uppenbarelser som anges i
bilder.

Saker som saknas som t.ex. böcker, smycken, personliga föremål.

Se objekt som rör sig i hemmet som t.e.x skuggor.

Ser bollar av ljus energi blir synligt i hemmet kallas "orber".

Skolskjutningen på Betel Regional High School



Evan E. Ramsey
född 8 februari 1981. Han begick skolskjutningen på Betel Regional High School som ligger i Betel (Alaska) den 19 februari 1997. Två elever dog och två andra blev skadade.

Barndom
När Evan var fem år så fängslades hans pappa, och detta ledde till att hans mamma blev alkoholist. Sedan var familjen tvugna att flytta till en annan stad då deras hus hade brunnit ner. När Evan blev sju så placerades han och hans bröder till olika fosterhem. Evan säger att han hamnade minst hos elva olika fosterhem. När han var tio år började han drabbas av depression. Och samma år försökte han begå självmord.

Motiv till skjutningen
Evan blev mobbad i skolan av flera skolkamrater. Ett tag blev han och hans bröder misshandlade av mammans våldsamma män hon träffade. Evan blev också sexuellt utnyttjad av en äldre pojke som han delade fosterhem med. Evan var inte den första i hans biologiska familj som hade använt ett vapen offentligt, t.e.x hans äldre bror greps för väpnat rån och hans far hade gripits för att han gått in på ett kontor med ett vapen, han blev arg på en tidning som vägrade att puplicera ett brev han skrivit. (han fick tio år).

Skolskjutningen och domen
Den 19 februari 1997 anlände Evan till skolan med skolbussen. Han hade med sig en Mossberg 12-gauge shotgun. När han kom in på skolan sköt han ihjäl 15-åriga Josh Palacios. Då hörde bildläraren Reyne Athanas skott på skolan, hon försökte få Evan att sluta men misslyckades. Då gick Evan iväg och sköt sitt andra offer rektorn Ron Edwards. Han skadade också två elever, när polisen kom till platsen ska han ha skjutit mot polisen en gång. Sedan placerade han hagelgevärs pipan under hakan på sig själv och sa att han inte ville dö och la bort vapnet, då grep polisen honom.

Efter att han hade gripits menade Evan att han inte ville döda någon. Det tog ett tag innan domaren valde om Evan skulle dömas som ett barn eller vuxen då han var sexton när han begick skjutningen. Men tillslut dömdes han som vuxen. Den 2 december 1998 dömdes han för de två morden, han fick 210 års fängelse, men de lyckades få ner straffet till 99 år. Han kommer att vara berättigad till villkorlig frigivning år 2066. Då kommer han att vara 85 år gammal.

Dorothea Puente



Dorothea Helen Puente
född 9 januari 1929, död 27 mars, 2011. Hon var en amerikansk seriemördare. Som under 1980-talet hade ett pensionat i Sacramento i Kalifornien. Där hon dödade hennes hyresgäster. Hon misstänkes för nio mord, men hon dömdes för tre mord.

Dorothea föddes den 9 januari 1929. Hennes föräldrar hette Trudy Mae Yates och Jesse James Gray. De jobbade som bomullsplockare. Hennes far dog när Dorothea var åtta år, han dog av tuberkulos. Och året efter dog hennes mamma i en motorcykelolycka. Efter föräldrarna dött skickades hon till ett barnhem i Fresno, som ligger i Kalifornien.

1945 gifte sig Dorothea för första gången, då var hon sexton år. Mannen hon gifte sig med hette Fred McFaul, han var en soldat som just hade återvänt från Stilla havet. Dorothea födde två döttrar mellan 1946 och 1948, men hon skickade en flicka till några släktingar i Sacramento, och den andra adopterades bort. Hon blev gravid igen 1948 men fick missfall. I slutet på året (1948 alltså) lämnade hennes första make henne. Hon blev väldigt förödmjukad av att hennes man lämnade henne och sa till folk att han dött av en hjärtattack.

Hon försökte förfalska checkar men blev tagen. Hon dömdes till ett års fängelse. Men hon blev friad efter sex månader. Efter frigivingen blev hon gravid med en man som hon knappt kände, hon födde barnet men barnet adopteras bort. 1952 gifte sig Dorothea med svensken Axel Johanson. De var gifta i fjorton år.

År 1960 arresterades hon för att äga och förvalta en bordell och dömdes till 90 dagar i Sacramento County Jail. 
Efter hennes frigivning, arresterades hon igen, denna gång för lösdriveri och dömdes till ytterligare 90 dagar i fängelse.
Efter ett tag började hon arbeta inom hemtjänsten för funktionshindrade och äldre personer i privata hem. Efter ett tag startade hon ett eget pensionat.

Efter äktenskapet med Axel gifte hon sig med Roberto Puente, de skilde sig efter två års äktenskap (1966). Dorothea gifte sig för fjärde gången med en man som hette Pedro Montalvo, de var bara ihop några månader för att Pedro var en våldsam alkoholist. Under det korta äktenskapet började Dorothea förfalska checkar, tillslut kom man på henne och då hade hon förfalskat 34 checkar. De gick skilda vägar år 1976. Enligt California Court of Appeal poster började Dorothea hyra ut lägenhet/lägenheter på 1426 F Street i downtown i Sacramento. De nio morden hon misstänktes för så tror man att minst tre stycken dödades där.

Morden och domen
Det började gå rykten om pensionatet, t.e.x att några gäster klagade på hennes snålhet, och att de inte fick sina brev eller sina pengar då de bad om det. Medans vissa gav henne beröm för hennes goda mat. Morden började då hon hyrde ut lägenheten/ lägenheterna på 1426 F Street. Hennes första offer blev Ruth Monroe, hon blev förgiftad med kodein och tylenol. Dorothea berättade för polisen att Ruth varit deprimerad då hennes man var döende. Polisen trodde att det rörde sig om självmord.

Några veckor senare kom polisen tillbaka då en man (Malcolm Mckenzie) som hyrde av Dorothea anklagade henne för att hon försökt drogat honom och att hon hade försökt ta hans pengar. Den 18 augusti 1982 dömdes hon till fem års fängelse. Hon släpptes ut efter tre års fängelse. Efter hon blev släppt väntade en man på henne och de började planera bröllop, han hette Everson Gillmouth. De öppnade ett gemensamt bankkonto och betalade övervåningen på 1426 F Street. I november 1985 så anställde Dorothea en hantvekare som skulle hjälpa henne att fixa saker i lägenheten/ lägenheterna. Som tack för hjälpen fick han en röd bil, som hon sa att hennes man Everson inte behövde längre, hon sa att han var i Los Angeles. Hon bad hantverkaren bygga en låda som var sex meter lång och tre meter bred. Hon sa att hon skulle kasta massa skräp i lådan.

På vägen då de skulle åka och dumpa lådan sa Dorothea att de skulle kasta lådan vid en flod i stället. Så hantverkaren kastade lådan där Dorothea hade sagt. Men den första januari 1986 upptäckte en fiskare en mystiska lådan och kontaktade polisen. Utredarna upptäckte att det var en dåligt nedbruten människokropp i lådan, de kunde se att kroppen tillhörde en äldre man (Eversons kropp var oidentiferad i tre år). Dorothea fortsatte leva på Eversons pension och skickade brev till hans familj och skrev att han inte hade kontaktat dem för att han var sjuk. Runt den tiden hade Dorothea 40 nya hyresgäster. Misstankarna blev starka då en hemlös man skulle hjälpa Dorothea helt plötsligt försvann spårlöst.

Den 11 november 1988 kom polisen till Dorothea då hyresgästen Alvaro Montoyo som var utvecklingsstörd och som led av schizofreni, hade spårlöst försvunnit. Det var Alvaros socialarbetare som hade anmält honom saknad. Polisen misstänkte inte Dorothea först. Men de fann en otrolig stank på gården och utredarna började gräva på gården och då fann de sju kroppar. När man utförde obduktioner på kropparna såg man att vissa kroppar hade blivit förgiftade och andra hade blivit knivhuggna eller lemlänsade.

 

Hennes rättegång började i oktober 1992, och avslutades ett år senare. Under rättegången var det massa vittnen som vittnade (runt 130 vittnen). Dorothea anklagades för nio mord men dömdes för tre. Hon fick två livstidsstraff. Så länge hon levde hävdade Dorothea att hon var oskyldig. Hon dog på fängelset den 27 mars 2011 av naturliga orsaker. Hon blev 82 år.

 När hon satt i fängelset släppte hon en bok med olika matlagningsrecept.




Finns fler delar på youtube!

Filmtips 81

The Caller är en skräckfilm från 2011.

Handling: Nyligen frånskilda Mary Kee plågas av en serie skrämmande telefonsamtal från en mystisk kvinna. När främlingen avslöjar att hon ringer från det förflutna, försöker Mary att bryta kontakten. Men den som ringer gillar inte att bli ignorerad, och vill hämnas?


Bilder










Skolskjutningen på Santana High School



Charles Andrew Williams
född 8 februari, 1986. Han utförde skjutningen vid Santana High School den 5 mars 2001. Två studenter dog (Bryan Zuckor & Randy Gordon) och tretton skadades.

Innan han utförde massakern ska han ha sagt minst två gånger att han ville/skulle göra en columbine. Men ingen berättade om hoten varken för lärarna eller rektorn.

Måndagen den 5 mars runt klockan nio, gick Charles in på killtoaletten och började skjuta. Han gick sedan ut i korridoren och fortsatte skjuta. Ett vittne har berättat att han flera gånger gick mellan korridoren och toaletterna. Som man förstår så blev stämmingen kaotisk, lärarna fokuserade snabbt att få ut eleverna och sedan försökte en lärare (Peter Ruiz) stoppa Charles. Charles skjuter Ruiz flera gånger (men han överlever). Två poliser (de var lediga den dagen) var på skolan. De fick snabbt reda på att det pågick en skjutning. Poliserna vaktade utanför toaletterna medans de kallade på backup. Flera poliser kom snabbt till platsen, då de öppnade dörren satt Charles på golvet med vapnet i handen. Han berättade för de att han hade agerat ensam.

Fängelse och domen
Den 20 juni 2002 erkände sig Charles skyldig för alla anklagelser emot honom för att undvika rättegång. Den 15 augusti fick Charles domen livstids fängelse. När han blev tjugo år flyttades han till ett "vuxenfängelse" eftersom han var under arton när han begick dådet så satt han på ett ungdomsfängelse. Han känner ånger för det han har gjort. Man har försökt att få ner staffet för att han var så ung när han begick skolskjutningen, men det lyckades inte. Men han kommer att få villkorlig frigivning 2052.

Gesche Gottfried



Gesche Margarethe Gottfried
född den 6 Mars 1785 - död den 21 april 1831. Hon var en seriemördare som mördade 15 människor med arsenik i Bremen och Hannover i Tyskland. Åren 1813 och 1827. Hon var den sista personen som offentligt avrättades i staden Bremen.

Gottfrieds offer ingår hennes föräldrar, hennes två män, hennes fästman och hennes barn.
Innan hon misstänktes och dömdes för morden, försökte hon samla sympati bland invånarna i Bremen. Eftersom så många av hennes familj och vänner blev sjuka och dog. På grund av hennes hängivna omvårdnad av offren under sin tid av lidande, blev hon känd som "Angel of Bremen".

1 Oktober 1813 - Johann Miltenberg

2 maj 1815 - Gesche Margerethe Timm

10 maj 1815 - Johanna Gottfried

18 maj 1815 - Adelheid Gottfried

28 juni 1815 - Johann Timm

22 September 1815 - Heinrich Gottfried

1 Juni 1816 - Johann Timm

5 jul 1817 - Michael Christoph Gottfried

1 juni 1823 - Paul Thomas Zimmermann

21 mars 1825 - Anna Lucia Meyerholz


5 December 1825 - Johann Mosees

22 December 1826 - Wilhelmine Rumpff

13 maj 1827 - Elise Schmidt

15 Maj 1827 - Beta Schmidt

24 juli 1827 - Friedrich Kleine

Filmtips 80

The Silence of the Lambs är en skräckfilm från 1991.

Handling: FBI-agent Clarice Starling får uppdraget att intervjua seriemördaren Hannibal Lecter i hans hårt bevakade isoleringscell. Clarice hoppas att han kan hjälpa henne med att spåra upp en annan seriemördare känd under namnet "Buffalo Bill". Han kidnappar unga kvinnor och håller dem tillfångatagna för att slutligen döda dem. Den hyperintelligente Hannibal fascineras av den vackra Clarice och börjar ge henne mystiska ledtrådar. Kan hon lita på hans hjälp eller är det bara ett spel från Lecters sida? Så försvinner ännu en ung kvinna och nu är det en kapplöpning mot tiden innan hon blir ett nytt offer för Buffalo Bills sjuka hjärna. För att stoppa mördaren måste Starling sätta sig in i Lecters tankevärld och översätta det till Buffalo Bills, men det går inte som hon tänkt sig, Lecter lyckas rymma tack vare henne.


Enfield poltergeist

Enfield poltergeist kallas en period av poltergeistaktiviteter som inträffade i norra London under 1977/1978.

Aktiviteterna ägde rum hemma hos den ensamstående mamman Peggy Hodgson. Hon har/hade fyra barn. (Margaret 12, Janet 11, Johnny 10 och Billy 7år). I början så förekom att möbler flyttades av sig själva, mystiska knackningar i väggarna. De var också med om att sängkläderna drogs av, kalla vindar inomhus, mystiska vattenpölar som dök upp på olka ställen, fysiska angrepp mm. Familjen blev populära ang poltergeistaktiviteterna i huset, så det kom rapportar, poliser, fotografer och tillslut kontaktade man Society for Psychical Research (SPR), så de kunde komma och undersöka aktiviteterna. SPR (Maurice Grosse och Guy Lyon Playfair) undersökte och samlade bevis i huset under tretton månader. Under tiden då Maurice och Guy var hemma hos familjen var de med om att "någon" tog över Janets röst och berättade att han hette Bill och hade dött i huset av en hjärnblödning. Denna händelse spelades in på band.

Ytterligare undersökningar av Anita Gregory och John Beloff, också från SPR, var mindre positiva. De menade att vissa fall av poltergeistaktiviteterna var fejkade av barnen själva. Janet ska ha sagt i en intervju:

"Oh yeah, once or twice , we faked phenomena just to see if Mr Grosse and Mr Playfair would catch us.
And they always did"

Men familjen har sagt att några poltergeistaktiviteter är äkta. Och att de pågick många oförklariga händelser i huset som inte går att förklara. Mamman Peggy bodde kvar i huset fram till hennes död 2003. Under åren har det gjors några filmer och dokumentärer om falllet.

    



Ljudinspelningar, när man hör Bill tala genom Janet.



Dokumentär om fallet!

Ted Bundy intervju


Väsen - Borgvattnets Prästgård