Gunnar Norgren



Gunnar Norgren
född 15 oktober 1943, är en svensk mördare som blev rikskändis 1966 när han greps och dömdes för mordet på polisen Ragnar Sandahl. Norgren var i sammanhanget ute på en brottsräd tillsammans med kumpanen Clark Olofsson. Han dömdes till lagens strängaste straff men rymde från fängelset i Västervik två år senare. Han greps dock igen efter 36 timmar och dömdes till ytterligare 12 års internering efter mordförsök på en polis i samband med flykten.

Det var den 29 juli 1966 som polismannen Ragnar Sandahl sköts med en kpist i samband med ett inbrott i en cykelaffär på Skjutsaregatan i Nyköping. Mördaren hette Gunnar Norgren, den andre inbrottstjuven var Clark Olofsson som i och med händelsen inledde sin bana som riksbekant brottsling. Gunnar greps sedan den 12 augusti i en lägenhet i Göteborg och erkände mordet. Olofsson lyckades hålla sig undan några veckor. Olofsson greps till slut vid ett dramatiskt tillslag i skogen vid Västra Frölunda. Olofsson sköt mot en civil polisman, som dock klarade sig utan skador. Olofsson dömdes senare till åtta års fängelse, Gunnar till tolv vilket var det strängaste straffet en svensk domstol kunde döma vid den tiden. Gunnar började avtjäna sitt straff på Hallanstalten men flyttades senare till Västervik.

Två år senare, den 4 juli 1968, rymde Gunnar från fängelset i Västervik. På förmiddagen klockan 10.45 den 4 juli när Gunnar enligt rutinen skulle flyttas från fängelsets konfektionsverkstad till huvudbyggnaden slet han sig loss rån sin vaktman och lyckades ta sig över muren och försvann ut mot Karstorp där den unge och ledige polismannen, 22-åriga Christer Ekström, konfronterades med Gunnar. Gunnar drog fram en saxskänkel (den ena halvan av en sax) och högg Ekström allvarligt i mage och i ansiktet. Knivattacken blev början på en intensiv jakt och 36 timmar efter rymningen kunde Gunnar gripas på järnvägsspåret mellan Västervik och Almvik efter tips från allmänheten. Efter gripandet dömdes han vid Västerviks häradsrätt till ytterligare tolv års internering. De två och halvt år han avtjänat för mordet på polismannen i Nyköping fick han inte tillgodoräkna sig. Polisen Christer Ekström tillerkändes ett skadestånd på 4 480 kronor.

Gunnar Norgren kom under många år att sitta i isoleringscell på Västerviks fasta paviljong och for, enligt Clark Olofsson, mycket illa av den åtgärden.

Manuela Ruda och Daniel Ruda



Manela Ruda blev intresserad av mörk magi och satanism redan under gymnasietiden. På nätet mötte hon likasinnade och under en resa till England sålde hon enligt sig själv sin själ till djävulen. Hon berättade att hon drack blod och sov på gravar och att dom begravde varann levande för att se hur det kändes berättade hon för domaren 2002 när hon blev åtalad för mord. Hon hade dragit ut hennes hörntänder för att kunna placera in huggtänder istället. Tillsammans med hennes man Daniel som också var en satanist, lurade de hem Frank Haagen till sin lägenhet. Där högg de ihjäl honom med 66 hugg av en machete och krossade hans skalle med en slägga. De karvade in ett pentagram på Eriks hud och sedan drack de hans blod och dom hävdade i rätten att de var övertygade om att återfödas som vampyrer. De erkände mordet direkt och sa att satan hade beordrat det.

De dömdes till 13/15 års fängelse, inte till livstid eftersom de ansågs vara så svårt psykiskt sjuka.


On Channel 4 News, Daniel Ruda’s lawyer, Hans Reinhardt, said he believed the couple’s claim of demonic possession was a cover. “I think he [Daniel] pretends to be an instrument of Satan because he is the sort of person who says, `I am the best, I am the greatest’,” Mr Reinhardt said.

Daniel’s motive may have been celebrity, his lawyer said. “He says, `I want to get on stage, I want that everybody knows me … I want to be as famous as Charles Manson and so I have to kill someone’,” Mr Reinhardt said

Koffertmordet

Koffertmordet kallas styckmordet på en kvinna, identifierad som Margareta af Forselles, i Göteborg i juli 1969. Hon föddes 27 februari 1932 i Ringarum och hennes fullständiga namn var Gunhild Valborg Margareta Fredriksson. Hon var 1968 fjärde fru till den finske greven Bengt af Forselles. Hennes styckade kropp påträffades den 7 augusti 1969 i en koffert flytande på havet vid Gåsö, i närheten av Grundsund i Lysekils kommun.

"Extra Extra Extra. Mordlarm utanför Lysekil. Styckat lik låg i väska", skriver Göteborgs-Tidningen. Följande dag döps fallet till "koffertmorden". Polisen avskärmade Gåsö som brottsplats. Den 11 augusti utropar kvällspressen: "Mordplatsen funnen!" "Göteborgska offret? Gift kvinna med abortärr spårlöst försvunnen". Den 15 augusti publiceras namn och foto på Gunhild Valborg Margareta af Forselles född Fredriksson Så småningom rullas ett tragiskt liv upp för läsekretsen. Margareta och hennes man var båda alkoholiserade och arbetslösa, och hon tvingades ibland ut i prostition för makarnas uppehälle. Den 6 juli hade hon försvunnit från biljardsalongen Sjöboden på Andra Långgatan för att ta en nypa luft. Paret skulle därefter träffas på en pub i närheten. Den 10 juli anmälde maken henne som försvunnen.

Misstänkta
Nästan en månad efter försvinnandet hittades en rutig firmaväska från ett flygbolag med kroppsdelar ute i vattnet utanför Bohuslän. Den 26 september kunde man läsa under texten "Extra" upprepat fyra gånger: "Fyllesnack fäller de anhållna för koffertmordet?" Två finnar hängdes ut i kvällspressen med namn och bilder: Heimo Antero Tauriainen och Timo Johannes Pesonen. De erhöll snabbt smeknamnen "Grisen" och "Ärransiktet". Den förre var styckmästare vid Scan i Göteborg, och känd i den undre världen. Tillsammans ägnade man sig åt sprit och kortspel om dagarna, på nätterna stal man bilar och cigarretter. Pressen påpekar att mördarna var arbetsskygga och komplexfyllda, ovilliga att lära sig svenska. De hade kommit till Sverige med sina föräldrar.

Koffertmordet gav de finska invandrarna i Sverige ett dåligt renommé. Stor-Forum var ett program i SVT där invandrare fick komma till tals mot svenskarnas negativa syn på invandringen. En Henning Hagberg reagerade kraftfullt på ett inslag: "Och den där finskan eller vad det nu var hon var, skall hon säga någonting. Titta bara på finnarna vi har här i Sverige… ja, se på koffertmördarna till exempel, så hon skall minsann inte ta mun för full. På hösten genomförde Arne Trankell en undersökning om svenskarnas inställning till invandrarna. Då hamnade finnarna tillsammans med grekerna i bottenligan i flera kategorier. Detta trots att Finland låg geografiskt närmare än Grekland.

Icke desto mindre visade det sig att de var oskyldiga. Därefter avtog tipsen till polisen drastiskt.

Ett par år senare, den 11 augusti 1971 kom ett tips om en 35-årig Göteborgsläkare, som brukade plocka upp prostituerade. Dessutom tillhörde han en gammal Gåsösläkt. Inga namn eller bilder publicerades. Han var emellertid död sedan april månad 1971 i en överdos av alkohol och tabletter. Den 12 augusti gjorde man nya likfynd i Gåsötrakten. Dessutom berättade föräldrarna till läkaren att sonen hade kommit upp till Gåsö från Göteborg med två koffertar, fyra dagar efter Margareta af Forselles försvinnande. Därefter hade han seglat iväg med dem för att sedan återvända tomhänt. Föräldrarna visste alltså mycket väl att sonen varit inblandad i mordet, och uppmanade honom att kontakta polisen redan efter det makabra fyndet i augusti 1969. Ännu mera vittnen i läkarens omgivning förhördes. Det visade sig att en läkarkollega från Stockholm hade varit på besök natten mellan den 6 och 7 juli. Af Forselles hade enligt vittnesmål befunnit sig i Göteborgsläkarens lägenhet, och då blivit mördad. Senare hade läkaren telefonledes upplyst om att han styckat liket i badkaret.

Även läkarens bortresta hustru vittnade om att hennes make sagt att han hade haft en död kvinna hos sig. Läkarens svåger menade emellertid att det var kollegan som hade dödat kvinnan. Icke desto mindre nedlades förundersökningen den 28 januari 1972. Fallet var polisiärt avslutat trots att oklarheter råder om vad som hände på natten mellan den 6 och 7 juli 1969.

Skräckfotograf: Joshua Hoffine
















Filmtips 72

Wrong Turn 4 Bloody Beginnings är en skräckfilm från 2011.

Handling: En grupp vänner åker på en skotersemester under deras vinterlov. De kör vilse i en snöstorm och söker skydd i ett övergivet sanatorium. Totalt isolerade av stormen är de ändå tacksamma att ha tagit sig inomhus. Men sanatoriumet har ett mörkt förflutet och några av dess forna patientet uppehåller sig fortfarande där. Och de är inte av den gästvänliga sorten.