Nytt om bigfoot (sant eller falskt)


Systrarna Fox



Systrarna Kate, Leah och Margaret Fox var på sin tid kända medier och sade sig kunna tala med de avlidnas andar. De blev först kända när deras hus 1848 blev hemsökt av oförklarliga ljud som lät som knackningar. Då bodde Kate och Margret fortfarande hemma. Huset i Hydesville utanför New York, USA, hade redan rykte om sig att vara besökt av spöken. Sent i mars detta år blev ljuden allt högre och ibland lät det som om någon flyttade runt tunga möbler. Den 31 mars utmanade Kate den osynlige besökaren. Hon undrade om den som gjorde oljuden kunde knäppa med fingrarna som hon gjorde, och ett liknande ljud hördes i luften. Poltergeisten blev ombedd att knacka lika många gånger som flickorna var gamla, och så skedde också.

Under den närmsta veckan utvecklades en sorts kod mellan flickorna och Poltergeisten. Förundrade grannar kom ofta över för att lyssna på ”samtalen”. Genom att bestämma hur många knackningar som betydde ett visst ord eller uttryck verkade flickorna genom bullret i väggarna få fram märklig information. Den som orsakade ljuden påstod att han var anden från en försäljare vid namn Charles B. Rosma och att han blivit mördad fem år tidigare (innan familjen Fox flyttade in). Hans kropp skulle fortfarande ligga begravd i husets källare. Några av grannarna grävde upp golvet i källaren och hittade några ben som verkade komma från en människa. Men när huset byggdes om 1904 (då alla systrarna Fox var döda) hittades ett helt människoskelett i ena källarväggen. Man har aldrig hittat några spår efter en person med namnet Charles B. Rosma.

Efter uppståndelsen kring händelserna i familjens hus skickades Kate och Margret iväg till sina syskon Leah och David i den närliggande staden Rochester, för att få lugn och ro. Men det verkade som om fenomenen med väggknackningarna följde efter dem. Snart blev de kända som personer som kunde kontakta de döda och tala med dem. Tillsammans med medlemmar av den kristna kväkar-rörelsen bildades en ny filosofi kring systrarna –Spritualismen. Bland annat gick detta tankesätt ut på att just kontakta de avlidnas själar och genom dem få upplysningar om livets och dödens hemligheter.

Tyvärr blev Kate och Margaret alkoholister senare i livet och alla tre systrarna blev så småningom ovänner med varandra. Kate och Margaret gick samman för att svartmåla sin syster Leah i pressen. Inför journalister demonstrerade Margaret att hon kunde själv skapa knäppande ljud genom att vrida på lederna i sina tår. Hon menade att hennes systrar hade använd hennes ”talang” för att hitta på historierna om det knackande spöket. Spiritualisterna å sin sida menade att de knackningar de hört kom från olika håll i ett rum och att de inte alls var svaga knäppningar. Vad som egentligen hände i familjen Fox hus i Rochester är därför omöjligt att säga. När systrarna Kate och Margaret dog var de bortglömda av både pressen och spiritisterna och dog utfattiga.


Vaughn Greenwood



Vaughn Greenwood
, född 13 februari 1957, död 2 juli 2003, blev känd som en av den amerikanska historiens mest ökända seriemördare. I media kallades han för The Skid Row Slasher.

Han tog inte mindre än 12 människors liv och valde slumpvis ut sina offer genom att se sig om i telefonkatalogen. Hans tillvägagångssätt var att dra ut på sina offers lidande helt i sitt eget njutningssyfte. Han brukade bla dricka offrets blod. Och stycka kropparna. Den 2 juli 2003 verkställdes hans dödsdom och han tog emot den dödliga giftinjektionen efter nästan tio år i dödscell.


Filmtips 56

I spit on your grave är en skräckfilm från 2010.
Denna filmen är en nyinspelning på filmen från 1978.

Handling: Jennifer Hills tar en paus från storstaden och hyr en stuga ute i skogen för att börja skriva på sin nya bok. Hennes närvaro i den lilla staden gör att en grupp män får upp ögonen för henne. De bryter sig in i stugan för att skrämma henne, men det hela urartar till en natt av misshandel, tortyr och våldtäkt. Jennifer blir lämnad att dö, men överlever mot alla odds. Och hon har bara en tanke i huvudet. Hämnd.



Lägger in trailern från 1978 också.


Tsutomu Miyazaki


Tsutomu Miyazaki
född 21 augusti 1962 i Ōme, Tokyo prefektur, död 17 juni 2008 i Tokyo, var en japansk seriemördare. Han dömdes till döden och avrättades genom hängning.

I media kallades han för The Otaku Murderer.

Morden
Mellan 1988 och 1989 stympade och mördade Miyazaki fyra flickor mellan 4 och 7 år. Efter att de dött utnyttjade han dem sexuellt. Han drack blod från ett av offren och åt hennes hand.Brotten, som innan Miyakis gripande och rättegång kallades "The Little Girl Murders", kom att bli kända som Tokyo/Saitama Seriekidnappningsmorden på små flickor.

Under arbetstid var han en lågmäld arbetare men på fritiden valde han slumpmässigt ut barn att döda. Han terroriserade sina offers familjer genom att skicka brev där han detaljerat beskrev vad han gjort med deras barn. Till Erika Nanbas familj skickade han ett vykort med ord han klippt ut ur en tidning: Erika. Kall. Hosta. Strupe. Vila. Död.

Han lät kroppen från sitt första offer, Mari Konno, ruttna vid några kullar i närheten av hans hem och högg sedan av händerna och fötterna som han förvarade i sin garderob och som sedan hittades efter det att han gripits. Han brände återstoden av benen, pulvriserade dem och skickade pulvret tillsammans med några av hennes tänder, foton av hennes kläder och ett kort där det stod: Mari. Kremerad. Ben. Undersöka. Bevisa. i en låda till hennes familj.

Polisen fann att offrens familjer även hade något mer gemensamt, de hade alla tagit emot konstiga telefonsamtal. Telefonen ringde men personen i andra ändan (förmodligen Miyazaki) sa ingenting: Om ingen svarade kunde telefonen ringa oavbrutet i upp emot 20 minuter.

Gripandet
När Miyazaki den 23 juli 1989 försökte föra in ett zoomobjektiv i en skolflickas vagina i en park nära hennes hem blev han attackerad av flickans pappa. Miyazaki flydde till fots men återvände senare för att hämta sin bil, varpå han blev gripen. När polisen senare genomsökte hans hem hittades en samling av 5 763 filmer och band med bland annat pornografisk anime och slasherfilmer. Bland materialet fann man filmer och bilder på hans offer. Han ska också ha varit en skräckfilmsfantast och ha en omfattande samling filmer inom denna genre. Höjdpunkten i samlingen var de första fem filmerna i serien Guinea Pig; enligt rapporter ska han ha använt den andra filmen i serien som mall vid ett av hans mord.



Rättegången & avrättningen
Hans rättegång påbörjades den 30 mars 1990 och Miyazaki pratade då ofta på ett ologiskt sätt. Han skyllde då på en "råttman", ett alterego, en karaktär som han ofta tecknade för rätten. Genom hela 1990-talet hölls Miyazaki inspärrad medan Saitama prefektur lät honom genomgå olika psykologiska undersökningar. Lag med psykiatriker från Tokyos universitet diagnosticerade honom med dissociativ identitetsstörning eller extrem schizofreni. Rätten i Tokyo bedömde dock att han kände till allvaret och de konsekvenser hans handling skulle få och att han därmed var ansvarig för dem och dömde honom till döden genom hängning den 14 april 1997. Den 28 juni 2001 fastslog Tokyos högsta domstol dödsstraffet och 17 januari 2006 fastslog Japans högsta domstol den ursprungliga dödsdomen.

Japans justitieminister Kunio Hatoyama skrev under fullmakten för hans dödsstraff och man avrättade honom genom hängning 17 juni 2008. Enligt New York Times misstänkte man att avrättningen kunde ligga bakom massakern i Akihabara, då sju dog och 10 skadades efter att en person kört in i en folkmassa med en bil och knivhuggit flera personer.


Den bruna damen



Raynham Hall är ett stort gods som ligger i Norfolk, England. I 300 år har det varit hem åt Townshendfamiljen och ett av Storbrittanniens mer berömda spöken; den bruna damen. Sitt namn har hon fått av den bruna brokadklänning som hon sägs bära.

Enligt den lokala sägnen är den bruna damen den vackra Dorothy ”Dolly” Walpole, syster till Englands första premiärminister Sir Robert Walpole. Hon gifte in sig i Townshendfamiljen men hade rykte om sig att vara älskarinna till en Lord Wharton. Hon dog och begravdes 1726 efter att ha insjuknat i smittkoppor, men enligt historierna kring godset levde hon flera år efter detta, inlåst i det stora huset av hennes avundsjuke make. Det finns också en otäck historia om hur hon avlidit efter att ha knuffats ner för husets stora ektrappa och brutit nacken. Hennes vålnad ska sedan vandra upp och ner för trappan  i hopp om att träffa sina fem barn, som hennes make tog ifrån henne när han fått höra om hennes otrohet.

1849 besökte en major Loftus och hans kamrat Hawkins Raynham Hall. Bägge männen säger sig ha sett bruna damen samma kväll efter att de gått till sängs. Följande kväll såg majoren skepnaden igen och kunde se hennes ansikte så väl att han kunde konstatera att kvinnan saknade ögon i huvudet. Loftus och Hawkins berättade att de fann kläderna kvinnan bar ”ålderdomliga”. Efter denna händelse sade många av tjänstefolket upp sig och den lokala polismyndigheten gjorde en undersökning av Raynham Hall.

1936 övernattade en kapten Marryat på godset och hoppades möta bruna damen genom sova i ett av de rum där hon sågs 1849. Han hade sällskap av två yngre vänner och de skojade om den pistol Marryat tagit med sig som försvar mot spöket. Just då mötte de en spöklik kvinnogestalt i den långa korridor där de befann sig. Skepnaden passerade tyst förbi dem, men kvinnan gav Marryat en så olycksbådande blick att han avlossade pistolen. Inget hände med spökfiguren, men kulan hittades sedan i en dörr i korridoren.

1936 besökte också två fotografer från tidningen Country Life Magazine Raynham Hall. Kapten Provand och hans assistent Indre Shira skulle ta bilder på godsets många ståtliga rum när de sägs ha knäppt det foto som kanske är världens mest berömda spökbild. De hade precis tagit en bild av den berömda ektrappan och laddad kameran för nästa bild, då de fick se en dimlik figur glida nerför stegen. Provand knäppte av en bild, men hann inte ta flera eftersom kamerorna på den tiden laddades för hand med en bild i taget.

Country Life Magazine publicerade bilden och en sensationell artikel om händelsen.
Tidningen hävdade att fotoexperter hade undersökt bilden och kommit fram till att den inte var manipulerad. Men dom som kommenterade om fotot är oklart.Efter publiceringen av fotot verkar den bruna damen, ha lugnat ner sig. Det finns inga rapporter från senare år om att hon ska ha visat sig.


Émile Louis



Émile Louis
, född 1934 i Auxerre, Frankrike, är en fransk busschaufför och våldtäktsman, som är dömd för mord. Émile Louis är huvudmisstänkt i en härva av mord och försvinnanden under närmare trettio års tid.

Louis misstänks ligga bakom att minst 17 flickor försvunnit från ett vårdhem i Auxerre. Flickorna var lätt mentalt störda och oftast föräldralösa, och Louis jobbade som busschaufför på vårdhemmet. Han har i förhör erkänt att han mördat sju flickor, och dömdes i mars 2004 till 20 års fängelse för att ha våldtagit och torterat sin andra fru och hennes dotter. Dottern vittnade också om hur hon under sin uppväxt sett Louis binda fast en kvinna vid ett träd och skära upp magen på henne.

Gendarmen Christian Jambert var den som kämpade för att få fast Louis. Sju flickor försvann från Auxerre mellan 1977 och 1979, och när en ytterligare en kropp hittades 1981 började han undersöka försvinnandena. Jambert lyckades slå fast att Émile Louis hade anknytning till samtliga försvinnanden. Louis greps men släpptes, och åklagarmyndigheten beslöt oförklarligt att utredningen skulle läggas på is. Försvinnandena fortsatte.

Christian Jambert vägrade ge sig, och slog sig samman med man vid namn Pierre Monnoir, som engagerat sig i vården av handikappade och mentalsjuka. De fortsatte söka efter bevis mot Louis, som under tiden dömdes till fyra års fängelse för sexuella övergrepp mot fosterbarn han och hans fru tagit emot. När Louis släpptes flyttade han till södra Frankrike.

1996 presenterade Jambert och Monnoir nya bevis runt försvinnandena, men återigen vägrade myndigheterna i Auxerre att utreda fallet Louis. Monnoir vände sig då till myndigheterna i Paris, som inledde en utredning. 1997 kallades Jambert till förhör där han skulle berätta om de bevis han funnit. Men bara dagar innan han skulle vittna hittades han död, skjuten i huvudet. Fallet avskrevs som självmord, och ingen obduktion utfördes.

En domare beordrade 2004 att hans kropp skulle grävas upp och obduceras. När detta skedde i mars upptäckte rättsläkarna att Jambert blivit mördad: han hade skjutits i huvudet två gånger.


Djur som spökar



Det är inte bara människor som spökar. Det berättas historier om både djur och föremål som tycks tillhöra andevärlden.

Svarta hundar

Det vanligaste spökdjuret tycks vara Svarta Hundar. Dessa otäcka bestar finns lite här och var i europeisk folktro, också här i Sverige, men verkar vara vanligast i Skottland och England. Här har de flera namn, som Black Angus och Barghest. De finns också i Wales, där de kallas Cwn Annw. Ett annat skotskt namn på dem är CuSith, vilket lär betyda "älvahundar". De Svarta Hundarna dyker upp i en mängd folksägner och har lysande gula ögon, blöta tassar och kolsvart raggig päls. På några ställen sägs de också ha horn. Ofta dyker de upp i på ödsliga vägar, i vägkors, på gamla avrättningsplatser och kring ruiner. Om man personligen möter en Svart Hund, till exempel på en landsväg, vet man att man kommer att dö inom det närmsta dygnet. De finns också historier om hur de Svarta Hundarna står och ylar utanför någons hus som en dödens budbärare.

Det finns en uppfattning om att dessa otrevliga djur även visar på att man inte ska komma till paradiset efter döden.

En av Englands mer omtalade Svarta Hundar kallas Black Shuck och kommer från Norfolk och Suffolk. Black Shuck sägs vara en stor hund, ibland stor som en häst. Oftast har han lysande gröna eller röda ögon, men ibland har han inget huvud alls. Det har berättats historier om Black Shuck i flera hundra år och riktigt hur gammalt fenomenet är vet man inte. Oftast dyker hunden upp mitt i en väg och skrämmer slag på iakttagaren med sitt höga skall och rysliga utséende. Den mest berättade historien om Black Shuck kommer från 4 augusti 1577, då han sägs ha störtat genom dörrarna på byn Blythburgs kyrka. Han rusade igenom byggnaden, dödade en man och en pojke och fick kyrktornet att rasa in. På sin väg ut genom den norra porten lämnade han brända tassmärken på dörrarna, som kan ses än idag.

En man som 1973 dikade ut ett kärr bakom Blythburgs kyrka sade sig ha hört ett tungt hundlikt flämtande i sitt öra, men kunde inte se ett spår av någon hund.

I Tring, Heartfordshire kan man ibland få se den svarta, rödögda hund som kallas Lean Dog. Den sägs vara spöket efter en sotare som blev avrättad för mord. Om man vågar stå kvar vid ett möte med hunden lär den bara sjunka ner i marken och försvinna.


Ugglemannen



Ugglemannen
var en kryptozoologisk varelse som blev sedd i byn Mawnan i Cornwall i slutet på 1970-talet.

Den 17 april 1976 påstod två unga flickor att de sett en gigantisk uggla som svävade runt byns kyrka. Den 17 juli samma år såg ett par andra unga flickor samma varelse. Sally Chapman, 14 år, som var en av flickorna som såg varelsen i juli månad, var ute och campade med sin vän i skogen nära kyrkan. Enligt henne hördes ett väsande ljud när hon var utanför tältet, och hon vände sig om och vittnade en varelse som liknade en uggla fast i en människas storlek, den hade spetsade öron och röda ögon. Flickorna sa att varelsen flög upp i luften där de kunde se att den hade svarta klor. Rapporter fortsatte att komma in om folk som hade sett varelsen dagen efter, samt två år senare 1978. Alla observationer skedde i närheten av kyrkan.

I boken Alien Animals från 1985 skriver de brittiska forskarna Janet och Colin Bord (specialiserade inom det paranormala) att Mawnan-kyrkan byggdes på en förhistorisk anläggning. De föreslog att kyrkan kunde ha byggts på en så kallad ley-linje, som passerar genom en rad fornminnen (exempelvis offerplatser), och spekulerade att ugglemannens uppenbarelse var en manifestation av jordens energi på dessa platser. I en senare bok, Modern Mysteries of the World (1989), ändrade de dock åsikt och konstaterade att vad man sett troligen berodde på en förrymd fågel än ett paranormalt fenomen.

Den troligaste förklaringen är att ugglemannen var en berguv. Berguven är världens största uggleart och kan bli upp till 75 cm lång och ha en vingbredd på närmare två meter.


Nazca-fälten



I Peru ligger Nazcaslätten och här finns ett av världens största mysterium. Här finns tusentals linjer, flera kilometer långa, och figurer, flera hundra meter stora, i former av djur och spiraler oftast. Man tror att de är gjorda för ca 4000 år sedan av ett folk som hette Nazcafolket och som levde före Inkafolket i Sydamerika. Före 1926 var det ingen som visste om att linjerna och figurerna fanns. De var så stora att de inte gick att se från marken.

Dom tre vanligaste teorierna om linjerna är:
Maria Reiche ägnade nästan hela sitt liv åt Nazca-figurerna när hon först upptäckte dem i slutet på 30-talet och är den som arbetat hårdast med att bevara figurerna till eftervärlden. Hon tillhör dem som tror att linjerna är gjorda för att vara en gigantisk almanacka.

Den andra teorin och där schweizaren Erich von Däniken tillhör anhängarna spekuleras det kring om det kan vara så att Nazcaslätten var en forntida start och landningsbana för utomjordingar. Linjerna ska ha varit anvisningar på var de skulle landa. Han har också teorier om det kan vara så att linjerna kommit till när rymdfarkosterna lyfter.

Den teori som är mest diskuterad idag och som man tror är den rätta är den att Nazcaslätten var en religiös plats för Nazcafolket och att linjer och figurer var ett sätt att komma i kontakt med gudarna. Arkeologer tror att Nazcafolket under en lång tid av torka vände sig till gudarna för att be om hjälp och att långa linjer kanske skulle likna vattenkanaler. Djuren i sin tur var för att Shamanerna, medicinmännen, när de gick i trans behövde hjälp av kraftdjur för att få hjälp på sin resa mot kontakten med gudarna.


Grover Cleveland Elementary School Massacre



Brenda Ann Spencer
, född 3 april 1962 i San Diego i Kalifornien, USA, gjorde sig känd då hon måndagen den 29 januari år 1979 dödade hon rektorn Burton Wragg och väktaren Mike Suchar under en skottlossning mot Cleveland Elementary School i San Diego, Kalifornien, USA. Spencer skadade även elva barn och en polis.

Hon var bara 16 år när hon utförde skottlossningen.

Hennes hus, varifrån hon sköt, låg på andra sidan gatan från skolan. Hon använde ett gevär som hon någon månad tidigare hade fått som julklapp av sin far. Hon slutade inte skjuta förrän polisen parkerade en lastbil mellan henne och de skadade, Under den sex timmar långa belägringen som följde ringde en reporter från en lokal tidning till henne för en intervju och på frågan om varför hon skjutit så svarade hon "I don't like Mondays" och "This livens up the day". Hon sa också: "I had no reason for it, and it was just a lot of fun". Dessa citat kommer också från Spencer: "It was just like shooting ducks in a pond." och "The children looked like a herd of cows standing around, it was really easy pickings."

Domen
Hon erkände sig skyldig till två mord och angrepp med ett dödligt vapen. Hon blev sänd till fängelse med straffet 25 år till livstid. För närvarande är hon intagen på The California Institution for Women i Corona. Hon har ansökt om villkorlig frigivning fem gånger, men fått avslag varje gång, senast 13 augusti 2009. Hon kan tidigast ansöka igen om villkorlig frigivning 2019.

Spencer påstod 2005 att hon var påverkad av alkohol och PCP och att hennes far, Wallace Spencer, hade utnyttjat henne sexuellt när hon var barn .Spencer har vidare påstått att de statliga myndigheterna och hennes advokat har konspirerat mot henne genom att gömma hennes drogtest.



Finns fler delar på youtube.

Bevingade katter

 
Det här är ett fenomen som dykt upp över hela världen och som är mycket väldokumenterat. Bevingade katter har fotograferats, ställts ut i djurparker och till och med stoppats upp efter att de dött.

Det finns ungefär 138 rapporterade fall om bevingade katter. 28 av dessa är ordentligt dokumenterade, med runt 20 fotografier och åtminstone en videofilmad katt.

Första fallet
Den första bevingade katt som blev omtalad i medierna är antagligen det djur som tillhörde en dam i Somerset, Storbritannien. Tidningen "The Strand" tog ett foto på katten som publicerades 1899. Bilden visar en katt med yvig päls som slött sträcker ut sig i en soffa. På ryggen sticker ett par små pälsbeklädda vingar upp. Enligt ägaren hade katten haft vingarna sedan den var en unge. Katten i djurparken 1933 infångades en svartvit bevingad katt i Summerstown, Oxford. Senare fick katten ett hem på Oxfords zoo, där skötarna brukade visa upp katten genom att gå promenader med den i koppel. Katten blev snabbt en kändis i trakten och tidningen "Daily Mirror" skickade dit en reporter för att undersöka den ovanliga attraktionen. I tidningen publicerades en artikel om katten med en bild på djuret i koppel, med vingarna utfällda. Reportern berättade att vingarna satt bakom skuldrorna på katten och att de var rörliga. Katten verkade knycka med dem då djuret gjorde hopp mot löv och annat som rörde på sig.

1939 blev hankatten Sally rikskändis när han och hans 30 cm långa vingar visades upp i flera tidningar. Sallys vingar var rörliga och kunde höjas och sänkas. Senare såldes Sally till en kringresande utställning om monstruösa djur och människor med olika missbildningar. I juni 1949 sköts en bevingad katt i norra Sverige, efter att djuret attackerat ett barn. Kroppen stoppades upp och ställdes ut på ett museum. Historier om att bakbenen var fjäderklädda och att katten faktiskt flugit när den skjutits, fick en professor Rendahl från Naturhistoriska riksmuseet att undersöka händelsen. Han kunde konstatera att katten var fullt normal, förutom att den på ryggen hade ett par långa hudutväxter som tillsammans gav en "vingbredd" på nästan 60 cm. Det är de längsta vingarna på någon dokumenterad katt.

1959 dök 15-årige Douglas Shelton upp i amerikansk TV med en bevingad honkatt kallad "Thomas". Både han och katten blev snart berömda, vilket gjorde att en fru Charles Hicks strax hörde av sig och hävdade att katten var hennes. "Mitzi", som fru Hicks påstod att katten hette, hade enligt henne rymt hemifrån och nu ville hon ha tillbaka djuret. Familjen Shelton och familjen Hicks möttes i domstolen för att avgöra frågan, men då hade Thomas/Mitzi tappat sina vingar! De visade sig bara bestå av hoptovad päls. Då fru Hicks fick veta detta var hon inte lika intresserad av att få tillbaka katten.

Från senare år

1986 fotograferades en bevingad katt i Anglesey, Storbritannien. Kort efter att bilden tagits tappade katten vingarna, vilket tyder på att de bara var pälsklumpar. 1997 sågs en bevingad katt i Hong Kong. Den strök omkring i samma område ett tag men blev aldrig infångad. 1998 hittades en svart bevingad katt i Northwood, Middlesex. De 16 cm långa vingarna flaxade när katten sprang. 2004 dödades en bevingad katt i Bukreyevk, Ryssland. Folk på orten fick för sig att katten var en budbärare från djävulen och ett lokalt fyllo dränkte till slut djuret i en säck. Forskare fick senare tag på kroppen, men de kunde inte avgöra vad vingarna var gjorda av. Troligen rörde det sig om skinnutväxter.

Förklaringar

Det finns två förklaringar ; Den vanligaste är att långhåriga katter ofta får problem med sin päls och att tovor på ryggen till slut plattas ut och hänger ut som vingar. När katten sitter stilla ligger "vingarna" mot kroppen, när den springer kommer luft in under dem och pälsklumparna flaxar.Sedan finns det också en obehaglig sjukdom som drabbar både katter och vissa människor. Detta tillstånd har flera namn, som dermatoproxy, cutanus asthenia eller cutis elastica. I korthet är det ett medfött problem som gör att huden på kattens rygg blir väldigt elastisk och seg. Den kan dras ut flera centimeter och ibland åker den inte tillbaka. Vid vissa tillfällen verkar det som om muskler också börjat växa in i den utdragna huden och då kan katten också röra på "vingarna". Samma sak kan hända med en människa och det finns många personer som till exempel uppträtt på cirkus genom att göra läskiga trick med sin sega hud. Den mest berömde av dessa är nog Morris "Gummimannen", som kunde dra ut huden 44 cm från kroppen. Bevingade katter finns i flera sagor och sägner runt om i världen. Idag finns det folk som menar att katterna ärh husdjur till rymdmänniskor som besöker jorden! Än så länge finns det inga bevis för att någon bevingad katt har kunnat flyga, men det är klart och tydligt att de märkliga djuren har påverkat människan på en massa sätt.

Familjen Bender

 

I USA i början av 1870 talet så fanns det en familj med fyra medlemmar som levde på att mörda och råna folk som lurades in på deras värdshus i Kansas. Dottern i familjen Kate reste med ett turnerade sällskap där hon sysslade med healing och liknade. Under sina resor träffade hon många män som hon lurade hem till föräldrarnas värdshus, oftast blev männen hembjudna på middag och eftersom Kate var en trevlig och charmig och förförisk så var det inte många som tackade nej. När det var dags för middagen så placerades gästen med ryggen mot en canvaspresenning som skilde föräldrarnas sovrum från resten av stugan.

Kate underhöll gästen under middagen med prat om healingen och lite småprat om hennes resor osv. Hennes bror ursäktade sig och försvann från bordet och föräldrarna satt kvar och pratade med gästen.

Vad han inte visste var att brodern stod i rummet intill med en hammare i näven, eftersom gästen satt intill presenningen med ryggen mot honom så var det bara för brodern att slå till med släggan. Gästen dog direkt men oftast brukade Kate skära halsen av dom. Sedan länsades fickorna på allt värdefullt och kroppen begravdes senare i trädgården.

Elva personer hann familjen döda och råna innan någon fattade misstankar mot dom. En bror till en av dom mördade började göra egna undersökningar och familjen kände sig tvingad att fly. Dom lyckades klara sig undan med alla pengar som dom hade stulit och ingen av dom åkte fast. Man undersökte deras marker och hittade gravarna.

 

Domedagssekten



Aum Shinrikyō
är en japansk domedagssekt med buddhistiskt ursprung. Den blev uppmärksammad över hela världen efter saringasattacken mot Tokyos tunnelbana den 20 mars 1995. Grundaren och ledaren av sekten är Shoko Asahara. Idag är flera höga sektmedlemmar, inklusive ledaren, dömda till döden. Av EU är sekten klassad som en terroristorganisation. År 2000 bytte organisationen namn till Aleph och har nu antagit en något mer tillbakadragen profil.

Den japanska regeringen gav klartecken för den första verkställda avrättningen av Aum Shinrikyo-medlemmen Kazuaki Okazaki 10 år efter attacken i Tokyos tunnelbana. Okazaki, som blivit dömd för minst fyra mord i tunnelbanan, har blivit buddhist och har även bett om ursäkt för attacken.

I de utredningar som följde på gasattacken i Tokyos tunnelbana visade det sig att sekten förfogade över så mycket råvaror att de kunde ha framställt sarin nog att döda fyra miljoner människor.

På fem olika tåg av Tokyos tunnelbana släpptes saringas, vilket dödade tolv personer och skadade fler än 1000. Attacken var riktad mot tåg som passerade genom Kasumigaseki och Nagatacho, områdena där den japanska regeringen har sitt säte. Det var den mest graverande attacken i Japan sedan andra världskriget.