Joshua Philips



Joshua Earl Patrick Phillips
(född 17 mars 1984) från Florida som dömdes november 1998 mordet på en 8-årig granne, Maddie Clifton. Han är avtjänar ett straff på livstids fängelse utan möjlighet till benådning.

Försvinnandet
Den 3 november 1998, försvann Maddie. Den första misstänkte i fallet var grannen Larry Grisham. Grisham hade arresterats två gånger tidigare, för sexulla övergrepp. Grisham misslyckades med ett lögndetektor test i förhållande till Maddies försvinnande, men lämnade ett alibi.

Polisen avblåstes sökandet efter Maddie, men samhället, inklusive över 400 volontärer fortsätte att leta.
En belöning erbjöds, som ursprungligen var $ 50.000 men senare fördubblats. FBI engagerade sig i fallet. Flygblad delades ut på stan, även visades fallet på America's Most Wanted.


Mordfallet & domen
Sökandet avslutades en vecka när Phillips mamma Melissa gick till hans rum och skulle städa, då trodde hon att hans vattensäng verkade läcka. Vid en närmare granskning upptäckte hon att Maddies kropp var gömd under Phillips vattensäng. Hon sprang snabbt till grannen för att ringa polisen.

Phillips greps samma dag i skolan.
Han hölls i maximal säkerhet medans rättegången hölls vid. Det konstaterades att Maddies dödsorsak var ett hård slag emot huvudet med ett baseballsträd.

Hans rättegång hölls i Polk County på grund av den enorma mediebevakningen.
Han fälldes och dömdes till livstids fängelse ,utan möjlighet att någonsin bli befriad. Eftersom han var under 16 år var han inte berättigad till dödsstraff under Floridas lag på den tiden.

Bodommorden



Bodommorden
ägde rum under pingsthelgen den 5 juni 1960 vid sjön Bodom träsk i Esbo Finland.

Fyra tonåringar, Seppo Boisman (18år), Nils Gustafsson (18år), Maila Irmeli Björklund (15år) och Anja Tuulikki Mäki (15år), campade vid sjön och blev på natten angripna. Seppo, Irmeli och Anja dog då angriparen/angriparna med, eventuellt en stor sten (ett trubbigt föremål säger läkarutlåtanden), slog in skallbenen med så omfattande skador på hjärnan som påföljd, att de dog nästan omedelbart.

Nils skadades men undgick enligt den allmänna uppfattningen på 1960-talet, att bli mördad, På grund av hjärnskada minns han ingenting av händelsen, antog man - hjärnskadan har numera bestridits och minneförlusten har påståtts vara simulerad. Man hade dock senare fått honom att under hypnos berätta om händelsen. Hypnosen har sedermera ansetts vara irrelevant.

Bodommorden har aldrig uppklarats och misstankar har riktats åt många håll. Spekulationer i de mest olika, vettiga och vettlösa riktningar har gjorts. 2005 gjorde man ett försök att med modern DNA-analysteknik undersöka den ende överlevandes, Nils Gustavssons, skuld i det hela men utgående från resultatet var det inte möjligt att bevisa hans skuld/oskuld i det hela och han friades från anklagelserna.

Tältet dom sov i när dom blev angripna.


Ronald DeFeo Jr


Ronald DeFeo, Jr
(född 26 september 1951) är en amerikansk massmördare . Han åtalades och dömdes 1974 för mordet på sin far och mor, och sina två bröder och två systrar. Fallet är känt för att vara den verkliga inspirationen bakom boken och versionen av filmen The Amityville Horror.

Mordet
Offren var  Ronald DeFeo, Sir (43), Louise DeFeo (42), och fyra av deras barn: Dawn (18), Allison (13), Marc (12), och John Matthew (9). Alla offer hade skjutits med ett 0,35 kaliber omkring klockan tre på morgonen. DeFeos föräldrar hade båda blivit skjutna två gånger, medans barnen hade alla dödats med ett enda skott. Louise DeFeo och Allison var enligt uppgifter dom enda offerna som väcktes av skottlossningen innan deras död, men enligt Suffolk County Polisen hittades alla offren ligganes på mage i sina sängar.

Ronald DeFeo var den äldste sonen i familjen, och var även känd som "Butch".
Han fördes till den lokala polisstationen för sitt eget skydd efter han sagt att möradren är en man vid namn Louis Falini. Men en intervju med DeFeo på stationen utsätts snart allvarliga konsekvenser i hans version av händelserna, följande dag erkände han att man utfört morden själv.

Han sa till en detektiv:  "Once I started, I just couldn't stop. It went so fast."

Motivet till morden var att Ronald hade hört röster som bad honom döda familjen. Det framkom även att Ronald missbrukade LSD och Heroin på den tiden.

Domen
Den 21 november 1975 dömde domaren Ronald DeFeo Jr till sex livstidsdomar. Ronald sitter för närvarande internerad på Green Haven Correctional Facility i Beekman.

 






  


Huset är även känt att vara hemsökt.


Karl Großmann



Karl Großmann
 (född 13 December 1863 i Neuruppin , död 5 juli 1922 i Berlin) var en seriemördare som fångades när han begick ett mord och och dömdes till två andra mord som han erkände senare. Det beräknas att antalet är högre: mellan 23 olösta mordfall, eller 100 försvunna personer i Berlinområdet.  Han anses vara den största seriemördaren i Tyskland.

Großmann sa att hans offer var prostituerade kvinnor i området Andrew Square ,och tog med dom till sitt hem,en efter en. När förstavärldskriget höll rum fanns det en hög arbetslöshet i landet. Han erbjöd hemlösa kvinnor ett jobb som hans hushållerska.

Karl Großmann greps den 21 augusti, 1921 vid sitt hem bredvid hans sista offer Marie Nitsche. Grannar hörde skrik och ringde polisen. Poliser knackade och slutligen bröt  dom upp dörren. De hindrade Großmann från att begå självmord. På spisen i hans kök, fann man förkolnade rester av mänskliga händer. Endast tre mord erkände Großmann i senare intervjuer. Man tror han kunde vara ansvarig för 100 flickor som försvann. Nära Großmanns lägenhet, mellan bron fann man dagligen kvinnliga kroppsdelar.

Großmann var 58 när han hängde sig den 5 Juli 1922 före utgången av rättegången i sin cell.


Filmtips 40

The Amityville Horror är en skräckfilm från 2005.

Handling: I december 1978 flyttar familjen Lutz in i det ökända huset Amityville. De är de första nya hyresgästerna efter att den förra ägaren brutalt mördat sin familj. Det sägs att huset är hemsökt och att ingen lämnar det levande. Filmen är en nyinspelning av "Huset som Gud Glömde" från 1979.


Jack the stripper



Jack the Stripper
var ett smeknamn som gavs till en okänd seriemördare som härjade i London 1964 till 1965. Han mördade sex till åtta prostituerade ,vars nakna kroppar upptäcktes runt London eller dumpas i floden Thames .

Offerna



Hannah Tailford: 
 30. Hannah hittades död den 2 februari 1964 nära Hammersmith Bridge . Hon hade strypts och flera av hennes tänder saknades, hennes underkläder hade trycks ner i hennes hals. 



Irene Lockwood:
   26 .
Irene Lockwood hittades död den 8 April 1964 på stranden av Themsen, inte långt från där Hannah Tailford hade hittas.




Helen Barthelemy: 
  22.
Helen Barthelemy, ursprungligen från Blackpool, hittades död den 24 April 1964 i en gränd i Brentford.



Maria Flemming:
  30.
Ursprungligen från Skottland , Flemmings kropp hittades den 14 juli 1964 i en öppen gata i stadsdelen Chiswick.




Frances Brown: 
 21. Edinburghs infödda Frances Brown sågs senast i livet den 23 oktober 1964 av hennes vän, Kim Taylor, innan hennes kropp hittades i en gränd i Kensington, en månad senare den 25 November. Taylor, som hade varit med Brown, kunde ge polisen en fantombild och en beskrivning av mannens bil, polisen misstänkte att antingen vara en Ford Zephyr eller en Zodiac.


 

Bridget O'Hara:
   28. irländsk -amerikansk även känd som "Bridie", hittades död bakom Heron Trading Estate i ett skjul.



Misstänkta
Liksom Jack the Ripper morden verkade Stripper skräckvälde att upphöra på egen hand, och det fanns få fast ledtrådar för polisen att utreda. Rosè var först att hitta en misstänkt, en skotsk säkerhetsvakt heter Mungo Irland, eftersom en kort tid efter Birgittas O'Hara mordet, då fläckar av industriell färg spårades till det företag som han arbetade på. Kort efter att spåret gjordes begick Irland självmord genom kolmonoxidförgiftning.

Drakar



Drake
, ett stort ödle- eller ormliknade flygande djur. En förklaring till fenomenets uppkomst var tidigare att man i äldre tider funnit dinosaurieskelett, och att det utifrån det växt fram sagobildningar kring drakarnas eventuella förekomst. En annan förklaring, som hänvisar till den kinesiska draken, är att man förknippat varaner eller reptiler med dessa.

Det förekommer drakar i flera kulturers mytologi, bland annat i Sydamerika, Europa och Asien. Den europeiska kan ofta spruta eld, och i berättelser om dem vaktar de ofta skatter. Den kinesiska draken (龙 lóng) däremot saknar vanligen synliga vingar och har en ormliknande kropp, och den är till skillnad från sin europeiska släkting hyllad som god, och förknippad med vatten. Drakar kan alltid flyga, oavsett om de har vingar eller ej.

Drakar har magiska egenskaper, ibland (i Europa) koncentrerade i en så kallad drakontia, som finns inne i huvudet. Vill man plocka ut den måste man göra det medan draken fortfarande lever

I svensk folktro kunde draken förvandla sig till vad den ville, och om någon var ute efter dess stora skatter kunde den nya hamnen vara väldigt skrattretande. Drakarna brukade inte ha vingar, men kunde flyga ändå. Då såg det ut som ett gyllene band som strök över himlavalvet.

Draken är också omnämnd i den sista kända bibelboken, Johannes uppenbarelse. Där ser Johannes en fasansfull best med sju huvuden, tio horn, och sju huvudkronor, som skall representera Satan. Dessutom omnämns det i slutet av bibelboken Job om Leviathan, där rök kommer från näsan och eld från munnen.

I nästan alla religioner som finns eller har funnits, har där funnits drakar. I Babylon talade man om den fruktansvärda dödsdraken Tiamat. De gamla Aztekerna trodde på en solgud, vid namn Quetzalcóatl, som har avbildats som en befjädrad flygande orm. Egyptierna föreställde sig drakar som onda varelser som utdelade plågor mot de som hamnade i dödsriket. Nordmännen eller Vikingarna trodde att en drake vid namn Nidhögg gnagde på världsträdet Yggdrasils rötter. Även Hinduerna berättar om någon slags drakar i sina heliga skrifter. I kristendomens uppenbarelsebok föreställer man sig Satan som en drake.


Filmtips 39

The Stepfather är en skräckfilm ifrån 2009

Handling: En till synes helt normal man vill ha den perfekta familjen, men när hans fru och styvbarn inte "duger", gör han planer för att röja dem ur vägen och röra sig vidare till nästa.


Sylvia Likens fallet



Sylvia Likens
, född 3 januari 1949, död 26 oktober 1965 i Indianapolis, Indiana, var en ung amerikansk flicka som mördades efter att ha utsatts för tortyr under flera månader.´

Sylvia , 16, och hennes yngre syster Jenny, 15, flyttade i juli 1965 in hos Gertrude och hennes 6 barn, då deras föräldrar jobbade på en ambulerade karneval och lämnade flickorna hos Baniszewski över sommaren mot $20 ersättning i veckan. När första betalningen kom för sent fick båda flickorna straff och det är då allt sakta börjar. De första två månaderna förflyter relativt ok, men då ena dotterna hävdar att Sylvia ljugit om henne, tillåter Gertrude dottern att straffa Sylvia. Dottern slår så hårt mot Sylvias käke att hon själv bryter handleden. Efter detta börjar Baniszewski oftare och oftare slå Sylvia för alla möjliga påhittade orsaker. Då föräldrarna hälsar på i början av oktober säger Sylvia inget om detta. Men 6 oktober var sista dagen hon syntes i skolan eller ens utanför huset.

Tortyren
I första hand var det Gertrude, hennes son John Jr. samt två grannpojkar, Richard Hobbs och Coy Hubbard som utsatte Sylvia för värst saker. Med tiden blev det en sport bland grannskapets ungar att tortera Sylvia på olika sätt.De brände henne med cigaretter, tändstickor, slog henne med ett läderbälte eller slog henne på huvudet med en paddel eller kvastskaft.

Sylvia svalts, anklagades för stöld, förnedrades på alla möjliga sätt. Bl.a. tvingade Baniszewski henne att klä av sig naken och föra upp en glasflaska i underlivet framför några av grann-pojkarna. Detta ledde till att hon blev inkontinent vilket hon regelbundet straffades för eftersom hon inte kunde hålla tätt. Då tvingades hon sova i källaren på en hög med trasor tillsammans med familjens två hundar. Här blev tortyren än mer sadistisk. I källaren bands Sylvia och tvingades att dricka sin egen urin och äta sin egen avföring. Snart därefter brände Baniszewski och den 15-årige grannpojken Richard Hobbs med en upphettad nål in orden "I'm a prostitute and proud of it!" på Sylvias mage. Några dagar efter detta fick Hobbs rista in siffra 3 på flickans bröst på samma sätt.

Vid ett tillfälle tror man att hon gjort ett försök att ropa på hjälp. En granne ska ha hört någon skrapa med en kol-spade mot källargolvet i drygt 2 timmar mitt i natten. Hon tänkte ringa polisen när de plötsligt slutade. Dagen därpå, när Sylvia låg och mumlade ohörbart, strödde Baniszewski, John Jr. och Hobbs, såpapulver på Sylvia och tillsatte sedan hett vatten på henne. Efter detta sköljde John Jr. henne med kallt vatten från en trädgårdsslang. Baniszewski ansåg att hon bara hittade på, varpå de bar upp henne och gav henne ett bad i ljummet vatten, klädde henne i vita byxor och sedan slog henne i huvudet med en bok. Men Sylvia var nu död.

Döden
Vid obduktionen kom man fram till att Sylvia dött pga ett slag mot huvudet. Hennes hjärna var kraftigt svullen. Utöver detta var uttorkad, svulten, brännmärkt och huden var i chock efter all denna behandling. Hon hade bitit igenom sin underläpp så pass att den i stort sett var i två delar. Delar av huden i ansiktet och mesta av huden på armar, kropp och ben hade flagnat av att ha sköljts med hett vatten, hon hade mer än 150 märken på kroppen och det fanns knappt ett ställe på henne som inte var märkt på något vis av cigaretter, slag, sår eller brännskadat av vatten-behandlingen. Hennes fingernaglar var brutna uppåt. Man fann även att hon förvisso var väldigt svullen i vaginan pga att ha tvingats föra upp en glasflaska i underlivet upprepade gånger, men mödomshinnan var intakt vilket alltså inte styrkte Baniszewski påstående om att Likens varit prostituerad och gravid.

  

Straffen
Gertrude Baniszewski tillsammans med sin äldsta dotter Paula, 17, dömdes till livstid för mord i första graden respektive i andra graden. Sonen John Jr., 12, dömdes tillsammans med Hubbard och Hobbs till 2-21 år för dråp. 1971 försökte Gertrude och Paula få till en ny rättegång eftersom de ansåg att den första varit präglad av fördomar pga media. Det fick de och Gertrude dömdes igen till livstid. Paula erkände sig skyldig och fick sitt straff reducerat till 2 år. Pojkarna släppte 1968 för gott uppförande. 1985 släpptes Gertrude villkorligt, bytte namn och flyttade till Iowa. Där dog hon 1990 i lungcancer. Paula gifte sig och flyttade till en farm i Iowa. John blev en sk. "Lay minister" inom kyrkan i Texas. Där jobbade han tillsammans med prästerna och hjälper samt stöttar barn till skilda föräldrar. Hobbs dog vid 21-års ålder av lungcancer, 4 år efter han om ut. Hubbard har sedan dess haft regelbundna problem med lagen.

Jenny Likens ledde en massiv protest mot Gertrudes frisläppande 1985. Hon dog 2004 vid 54 års ålder.

 Gertrude Baniszewski


Pojken i lådan


År 1957 hittades denna oidentifierade pojke död i en kartong i Philadelphia. Pojken som troligtvis var mellan 4 och 6 år gammal hade blåmärken över hela kroppen och dödsorsaken fastslogs vara hårt våld mot huvudet. Utöver detta var pojken nytvättad och nyklippt, tänderna var borstade, naglarna klippta och händerna låg fint placerade mot magen i kartongen. Fallet framkallas massiv medial uppmärksamhet i Philadelphia och Delaware Valley ,med bilder på pojken, även placeras i varje lagförslag i Philadelphia.

Fallet är fortfarande olöst, men utredarna försöker än idag att lösa fallet.
 


Kathleen Folbigg



Kathleen Megan Folbigg
(född 14 juni 1967) är en australisk barn mördare .Folbigg dömdes efter att ha mördat sina tre barn, åtta månaders gamla Patrick Allen, 10-månaders gamla Sarah Kathleen och 19 månaders gamla Laura Elizabeth. Folbigg har också dömts för dråp av ett fjärde barn Caleb Gibson.

Rättegången
Folbiggs rättegång varade sju veckor. Åklagarsidan hävdade Folbigg hade mördat sina fyra barn genom att kväva dem. Folbigg menade att alla fyra barnen hade dött av naturliga orsaker.

Domen
Den 21 maj 2003 konstaterades Folbigg skyldig av högsta domstolen i New South Wales jury av följande brott: tre mord, en sammanräkning av dråp. Den 24 oktober 2003, dömdes Folbigg till 40 års fängelse.

Belle Gunness



Belle Gunness
, född Brynhild Paulsdatter Størseth den 11 november 1859 i Selbu, Norge, död 28 april 1908(oklart) i La Porte, Indiana i USA, hon var en norsk-amerikansk seriemördare.

Hon var storväxt och fysiskt stark. Hon kan ha dödat båda sina makar och alla sina barn (vid olika tillfällen), men hon är känd för att ha dödat de flesta av sina friare, pojkvänner, och sina två döttrar, Myrtle och Lucy.

Hon tros ha dödat över 20 personer, många av dem var rika, medelålders män med norsk bakgrund som lockats dit av kontaktannonser i tidningar. En av dem, George Anderson, kom undan. Gunness greps aldrig. 1908 brann gården och kvarlevorna efter tre barn och en huvudlös kvinna hittades.

Om det faktiskt var Belle Gunness har inte gått att fastställa. Hennes före detta dräng, Ray Lamphere, som dömdes för att ha satt eld på huset, erkände på sin dödsbädd att han hjälpt till att begrava några av hennes offer, och några hade slängts i sjön.




Filmtips 38

The Countess är en skräck/fakta film från 2009.

Handling: Grevinnan Elizabeth Báthory som spelas av Julie Delpy tvingas se på när hennes tonårskärlek mördas, något som märker henne för livet. När hon långt senare träffar den unge Istvan tror hon att hon återigen ska få uppleva kärlek men självklart finns det personer som vill henne illa. Det krossade hjärtat, fåfänga och galenskap leder till att hon blir en av de värsta seriemördarna genom tiderna.


Lionel Tate



Lionel Alexander Tate (född 30 Januari 1987)

Lionel Tate var 12 år gammal när han brutalt slog ihjäl Tiffany Eunick 1998 och blev den yngsta att någonsin dömas till livstids fängelse i Amerikansk historia.

Tates moder passade Tiffany för dagen och lämnade under en kort period sonen Lionel ensam med henne, vilket hon aldrig skulle ha gjort. Tiffany slogs bokstavligt talat sönder - hon blev så hårt slagen/sparkad att levern sprack, åtrdog sig svullnader i hjärnan och sprickor i kraniet. Den lilla flickan hittades några timmar senare livlös i en stor blodpöl på golvet. Lionel försökte prata bort det att han bara visade hur "Wrestling går till" och står kvar vid den förklaringen än idag. Ingen förstår vad som for i Lionel som annars var en glad och omtyckt liten pojke med stora drömmar.

Anna Marie Hahn



Anna Marie Hahn
född 7 juli 1906 i Bayern ,Tyskland - död 7 december 1938 i Ohio State Penitentiary var en tyskfödd amerikansk seriemördare. 

Hon var den yngsta av 12 barn, som tonåring hade hon en affär med en wiensk läkare.
De fick en son, dom döpte sonen till Oskar. Hennes familj skickade henne och barnet till Amerika 1929. Hahn att förgifta och rånar äldre män och kvinnor i Cincinnati. Ernst Kohler, som avled den 6 maj 1933, ansågs vara hennes första offer. Hahn börjat umgås med honom strax före hans död.

Hennes nästa offer blev Albert Parker 72 , som också dog strax efter hon började ta hand om honom.
Före Parkers död undertecknade hon en check på 1.000 dollar.

Jakob Wagner 78, avled den 3 Juni, 1937 och lämnade 17.000 dollar kontant till "älskade brorsdotter" Hahn.
Hon började snart ta hand om 67-årige George Gsellman i Cincinatti. Innan han dog fick hon 15,000 dollar. Den 1 augusti 1937 blev Georg Obendoerfer hennes sista offer. Efter att han reste till Colorado Springs med Hahn och hennes son.

En obduktion visade höga halter av arsenik i Obendoerfer kropp, som väckte misstankar hos poliserna.
Man öppnade gravarna på två av hennes tidigare kunder och då kunde man se att dom blivit förgiftade.

Domen och straffet
Hahn dömdes efter fyra veckors rättegång i november 1937. Hon dömdes till döden igenom elektriska stolen i Ohio. Döden inträffade den 7 december 1938.